Jag är trött. Jätte trött faktiskt. Jag jobbar, hämtar barnen, åker hem, styr upp hemmet och middagen, leker lite, kollar bolibompa och lägger barnen. Sen är jag helt slut. Och det ska ni veta är inte likt mig. Jag beskrivs som ett litet energiknippe och ibland som duracell-kanin. Jag bara går och går och går. Men nej, inte nu längre. Är det den långa vintern som håller på att knäcka mig eller är det bara alla nerver inför flytten? Ja inte vet jag. Men trött är jag. Jätte trött. Om jag bara kunde få tiden att räcka till så skulle jag åka raka vägen till Stockholm och hälsa på min syster. Det är som den här duracell-kaninens laddningsstation. När jag/vi är där så känns det som om alla måsten bara försvinner. Kvar finns bara ett harmoniskt lugn.
Men återigen - nej, finns ingen tid.
Imorgon kan man se sin deklaration på nätet. Hoppas på återbäring! :D
Nu ska jag sova så jag kanske inte är så trött imorgon!
Natti natti!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar